Hate to say I told you so

Fy fan.
Ibland blir livet verkligen som man trodde, fast det inte var så man ville ha det.
Just nu sitter jag här i ett mörkt rum med endast datorn som surrar. Det är mitt i natten men jag känner inte för att sova.
Jag kan inte det än iaf.
Mest av allt vill jag att du ska ringa. Precis som förr..
Minns du?
Minns du de kvällar när vi väntade på att den andre skulle ringa..Just för att vi ville.
Tänk vad tiderna förändras..
Åh, när allt var skratt, någon tår, omtänksamhet och riktigt ärlig vänskap.
Konstigt vad människor, och tider förändras.
Jag minns.

Lång dag på jobbet idag, mår ju inte tipp-topp, men man slipper ju krånglet med kassan när man är i charken.
Och sen badade jag med Kusinbarnet, det var mys :) Även fast arbogaån varit fräschare!
Sedan tacos hos Malin med Frida och John också.. finbesök här i storstan ;)
Och vi kollade på Scream2 som gick på tv, vilken nostalgitripp haha!
Nu nån film så man kanske kan somna.

...vad var det jag sa?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0